Kategori 1Skapad av parkrause.se tis, februari 02, 2010 23:13:47Allt fler organisationer anser nu att Haitis skulder måste skrivas av. Senast är det Forum Syd som uppmanar regeringen att verka för att IMF skriver av Haitis skulder. Landets totala utlandsskuld uppgår till drygt 1 miljard dollar .
Men skuldavskrivningar hjälper knappast Haiti i det korta perspektivet. Och i det längre perspektivet är det andra faktorer som är viktigare. Vilka långsiktiga konsekvenser har skuldavskrivningar om Haitis export samtidigt beläggs med tullar eller andra handelshinder? För som David Roodman från Center for Global Development skriver: "Who, if not NGOs, will lobby politicians to vote against the domestic textile industry and for ‘Made in Haiti’?"
Det känns snarare som att organisationer som alltid propagerat för skuldavskrivningar nu så att säga tar tillfället i akt.
Kategori 1Skapad av parkrause.se ons, januari 27, 2010 20:46:49I går, tisdag, var jag på en galakväll för Israel. I dag läser jag följande uttalande från kommunalrådet Ilmar Reepalu:
"Vi accepterar varken sionism eller antisemitism. Det är ytterligheter som sätter sig över andra grupper och anser att de är mindre värda".
Sionismen är en rörelse som sedan 1800-talet arbetade för upprättandet av en judisk stat. I dag kan sionism likställas med israelisk nationalism och, framförallt, Israels rätt att försvara landet mot utländska angrepp och aggressioner. Reepalu inte bara motsätter sig detta, utan han tycker också att positionen är en ytterlighet att likställa med antisemitism, alltså rasism.
Eftersom jag anser att Israel har rätt att existera som land så är jag därmed, enligt Reepalu, rasist, eller i vart fall sympatiserar med rasister.
Kategori 1Skapad av parkrause.se ons, januari 27, 2010 14:06:08För några år sedan läste vi artiklar som denna. Nu ser artiklarna ut så här. Grundtipset måste bli att FN:s klimatpanel IPCC är på väg att skrotas.
Kategori 1Skapad av parkrause.se mån, januari 25, 2010 21:54:10Bret Stephens skriver i Wall Street Journal varför utvecklingsbiståndet aldrig bidragit till utveckling i Haiti, och varför det inte kommer att göra det i framtiden heller. Efter den omedelbara katastrofen och det nödvändiga katastrofbiståndet så måste biståndet till Haiti upphöra, menar Stephens.
Läs min artikel på Newsmill om riskerna med snabba biståndsinsatser i Haiti.
Kategori 1Skapad av parkrause.se ons, januari 20, 2010 20:16:27"Ett system som gynnar privilegierade grupper på icke privilegierade gruppers bekostnad, och som stimulerar till brott".
Det är författaren Fredrik Segerfeldts sammanfattning av den svenska hyresmarknaden. I skriften Den sista bastionen? – skriven för Ohlininstitutet, och som presenterades i veckan - gör han upp med ett system som bland annat lett till att kötiden för ett hyreskontrakt i Stockholms innerstad ligger på mellan 9 och 18 år.
Han slutsats är: Systemskifte? – Ja!
Lösningen heter, enligt Segerfeldt, marknadshyror. Skriften kan sägas rikta sig till allianspartierna, som ju sällan är sena att kritisera dagens system, men som har ack så stora svårigheter att göra någonting åt det när de väl har chansen. Ordet marknadshyror är tabu också för borgerliga partier.
För trots dagens systems uppenbara brister så saknar de etablera partierna ordentliga incitament att reformera det. De borgerliga för att de vet att många av deras väljare med hyresrätter i de attraktiva områdena gynnas av systemet. Och de rödgröna för att de tror att systemet gynnar deras tilltänka väljare, vilket då ofta är personer med lägre inkomster.
Men förutom att hyresregleringen innebär konstgjort låga hyror i vissa områden, vilket i sin tur skapar enorma obalanser mellan utbud och efterfrågan – vilket som allid ger upphov till svarta marknader – så finns det anledning att ta ett större grepp på problemet.
En av regleringens konsekvenser är att det blir mindre lönsamt att äga hyresfastigheter, vilket inneburit ganska omfattande försäljningar av hyresfastigheter till nybildade bostadsrättföreningar. Dessa försäljningar sker ju till marknadspris. En annan konsekvens är att frånvaron av hyror som speglar efterfrågan i kombination med andra regleringar gällande byggandet, motverkar nybyggnationen av hyresfastigheter. Allt fler, främst i storstäderna, bor således i bostadsrätter. Inte kanske i första hand för att de vill, utan för att det är det enda (lagliga) sättet att inom rimlig tid få tag på en lägenhet i innerstan.
Vad får detta för konsekvenser? I en stad med litet utbud av hyresrätter motverkas nyinflyttning, vilket i sin tur motverkar dynamik och flexibilitet, och därmed tillväxt. En annan konsekvens är att många hushåll tvingas att skuldsätta sig bokstavligt talat upp över öronen. Stora bostadslån är främsta anledningen till att så pass många hushåll i Sverige i dag har ett negativt finansiellt sparande.
Det finns också skäl till att ifrågasätta bostadsrättsföreningar som sådana. Dessa kan liknas vid - visserligen mindre - men ändock fastighetsbolag, som i många fall omsätter ett antal miljoner kronor per år. Men de som ansvarar för föreningarnas ekonomi och skötsel är i regel äkta amatörer. Många gånger finns det därmed anledning att ifrågasätta effektiviteten i hur många flerbostadshus förvaltas.
Med dessa bostadsrätternas negativa konsekvenser i beaktande framstår hyresrätter som ett synnerligen attraktivt alternativ. Det är därför märkligt att det oftast varit "vänstern" – som i stor sett står bakom dagens system - som säger sig värna hyresrätten, medan argumentationen från borgerligt håll ofta gått ut på att "alla bör äga sin bostad".
Det torde därmed vara dags att också borgerliga politiker började tala väl om hyresrätten och behovet av en levande hyresmarknad och att fler ska kunna hyra sin lägenhet. Då blir också ett mer aktivt ifrågasättande av dagens system ett måste då de negativa konsekvenserna av hyresregleringen framstår som såpass tydliga. Vi behöver alltså vända på debatten; bara genom att avskaffa dagens hyresreglering kan vi få en fungerande hyresmarknad.
När det gäller ägandet av lägenheter så framstår systemet med ägarlägenheter många gånger som mer attraktivt än dagens system med bostadsrätter. Förekomsten av ägarlägenheter skulle också i sig underlätta framväxandet av en friare hyresmarknad. Detta eftersom ägarlägenheter kan hyras ut vitt.
De är således för att värna hyresrätten som mer marknadsanpassade hyror är nödvändiga.
Kategori 1Skapad av parkrause.se sön, januari 17, 2010 13:55:41Läs gärna min recension av Stefan de Vylders bok om finanskrisen, Världens springnota, på Svensk Tidskrift.
Kategori 1Skapad av parkrause.se tis, januari 12, 2010 12:26:51I senaste utgåvan av Development Today (21-22/2009) skriver biståndsekonomen Bertil Odén, med mångårigt förflutet på bland annat Sida, om reformerna inom biståndet sedan alliansen tog över 2006 och vilka konsekvenser dessa kan tänkas få för biståndet. Bland annat tar Odén upp kraven om ökad resultatfokusering, som ju blivit något av biståndsminister Gunilla Carlssons käpphäst under senare tid.
Odén tycks dela de åsikter som fem avdelningschefer vid Sida gav uttryck för i ett brev adresserat till Gunilla Carlsson strax före jul, nämligen att det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att precist kunna utvärdera vad just svenska biståndsinsatser haft för effekt i ett land där ett flertal givarlände plus multilaterala organisationer är närvarande. I förlängningen, menar Odén, kan detta – det vill säga att biståndsinsatser inte utvärderas tillfredsställande (för att det inte kan utvärderas tillfredsställande) – stärka de i krafter i samhället som vill minska biståndet. Detta är en ganska vanlig uppfattning bland de svenska biståndets tillskyndare, nämligen att kritik mot biståndet anses som "farligt" eftersom detta kan minska människors biståndsvilja, som ju annars anses vara hög i Sverige. Det tycks finnas en uppfattning, även om Odén naturligtvis inte skriver så uttryckligen, att det i så fall är bättre att avstå från kritik och/eller försök till utvärderingar. Kritisk granskning är alltså bra så länge den inte är allt för kritisk, för om den är allt för kritisk så kan den leda till krav att biståndet bör minska. Uppfattningen tyder att minskat bistånd per se är negativt. Detta gäller naturligtvis för de som arbetar med bistånd, men inte alltid för de fattiga i utvecklingsländerna.
Odén skriver också att kravet på precisa utvärderingar ofta står i konflikt med ökat ägarskap för samarbetsländerna, det vill säga att dessa ska få ökar inflytande över utvecklingspolitiken i det egna landet. Enligt Odéns slutsatser är en utvecklingspolitik utan ägarskap för det mesta dömd att misslyckas, och Carlssons fokusering på resultatuppföljning ska således påverka politiken negativt.
Kategori 1Skapad av parkrause.se lör, januari 09, 2010 17:43:33På SvD Brännpunkt jämför Jan Joel Andersson och Harry McNeil, båda från Utrikespolitiska Institutet, Sveriges och svenska företags situation i dag med den som rådde vid andra världskrigets slut. Precis som Sverige, som stått utanför världskriget, stod redo med full produktionskapacitet när kriget väl var över, så skonas nu Sverige från de värsta effekterna av klimatförändringen, vilket gör att svenska företag än en gång har en fördel jämfört med konkurrenterna i andra länder, vilket ger dem möjligheten att både öka vårt eget välstånd, men också, framförallt, att bidra till en bättre värld.
Förutom det närmast bisarra att jämföra den så kallade klimatförändringen med andra världskriget, då Sverige efteråt stod i det närmaste oskatt i ett Europa i ruiner, så kan skribenterna knappast besitta någon absolut vetskap för vare sig klimatförändringens effekter i Sverige som dess effekter i övriga världen. Artikeln framstår mest som ännu ett försök att lansera "nya" idéer, och motivera dessa med den globala uppvärmningen.
Andersson och McNeil menar att det dags att svenska företag tar ledningen i en av vår tids viktigaste frågor, alltså klimatförändringen, och högst upp på deras lista över vad svenska företagsledare bör göra står: "Ta aktiv ställning i denna viktiga fråga". Det viktigaste för svenska företagsledare att göra är alltså att "tycka rätt", eller snarare att "tro rätt", och det i en fråga där osäkerheten ökar för i stort sett var dag.
Samtidigt tar skribenterna upp ett par viktiga aspekter, som att över 2 miljarder människor lever på mindre än två dollar per dag, och att detta både innebär en stor utmaning, och en stor potentiell marknad för svenska företag. Men fattigdom motverkas knappast med restriktioner och planekonomiska experiment. Historien har istället lärt oss att marknadsekonomi, handel och teknisk utveckling givit oss både en renare miljö och minskad fattigdom. Och konkurrens sporrar företag att utveckla och utvecklas mer än politik.
